SHAKE THAT BOOTY TO THE BASE


Det är så skönt att veta att barn här i världen leker med dockor
som är väldigt verklighets trogna och inte alls överdrivna eller
framhäver vårt samhälles ideal.
Om man söker på "anorexia" på google så kan bilder som denna komma upp:
Vad kan vi komma fram till utifrån dessa bilder? Om man inte tänker på att kvinnan
som lider av anorexi faktiskt har mer kött på benen än vad dockorna har eller att de
enda personera som sminkar sig som Bratz dockorna är sminkade, är nog dragqueens
och prostituerade. Om man inte tänker på hur dockorna är klädda eller hur anorexia
kvinnan framstår som en vacker model, som passar utmärkt som förebild. Om man inte
tänker på att väldigt väldigt många barn vill se ut som sina dockor, som ser ut som de
på bilderna ovan. Om man inte tänker på allt det så är det väldigt normalt.
Vad betyder normalt?
-
Jag undrar hur föräldrar tänker när de ger sina småbarn dockor med det där utseendet.
En del säger att det är ju faktiskt tjejleksaker, som tjejer ska leka med. Då får väll de
föräldrarna skylla sig själva när deras barn själva ser ut sådär redan i 12 års åldern.
Kan ju knappast säga att det är barnens fel, de vet ju inget annat. Om det visas på
reklamen att en tjej leker med dockor och att killar leker med bilar, om mamma och
pappa kommer hem med en docka åt Lisa och med en liten bil åt Kalle så är det ju
självklart att L + K tror att det är så det ska vara. Så ser det ut i vuxenvärlden.
Hur ser det ut i vuxenvärlden?
-
Jag lekte inte med dockor när jag var liten. Möjligtvis sådana där stora bejbis dockor.
Men de hade iallafall alla bejbisfettvalkar och dubbelhakor som bejbisar har. Jag hade
inte en egen bejbisdocka, men några av minna vänner hade det som jag alltid ville
leka med. När jag var hemma lekte jag med mina bröder och deras bilar, små
krigargubbar och tågbanan. Jag hade många killkompisar på dagis. När jag lärde mig att
cykla så var jag ofta ute med två killkopisar jag hade och cyklade. Visst hade jag
barbiedockor och så, men mest för att jag tyckte att de var fina. Jag lekte aldrig med
dom själv, bara när mina tjejkompisar var hos mig. Just för att de ville leka med dem.
Jag föreslog aldrig, vad jag minns, att vi skulle dra fram alla dessa smala blonda och
storbystade plastsaker och leka med dom.
-
Och kan ni tänka er, trots att jag inte lekte så speciellt mycket med dessa tjejleksaker
som ska lära alla tjejer hur de ska bli när de blir stora (typ laga mat, städa, sminka oss,
det är ju sånt de flesta dockor duger till) så har jag lärt mig att laga mat, städa (hehe),
sminka mig, jag har till och med fått två bröst. Även fast krigargubbarna inte hade det.
Otroligt att jag blivit kvinna då va?
-
Jag tänker iallafall inte ge mina döttrar några prostituerade dockor i julklapp, de kommer
att överleva utan det. Vill de ha sådana så får de köpa det själv. Samma med Oboy. Fast
det kan jag ändå ge dom, annars kanske de tror att man blir fet om man unnar sig något
gott ibland.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0