Någonting

Det tynger ner mig som en sten, jag kommer aldrig upp igen.
Men när jag äntligen får se dig, ger jag fan i alla men.



Hehe, jag sitter och bara frossar i sommarlovsnostalgi, jag älskar verkligen sommaren!
Särskilt den i norra sverige, med de ljusa nätterna. Nu kan vintern flyga förbi så att
sommarn kan börja. Nu är det dags för en dusch, sen ska jag sova, så det så !

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0